lördag 8 februari 2014

Det här tar jag med mig från min första VFU-period

Relationen till eleverna och betydelsen av att bygga upp en ömsesidig respekt är det som jag reflekterat över allra mest under min första praktikperiod. Detta är något som tar och måste få ta tid och man kan inte påskynda processen. Givetvis går det fortare för vissa lärare än andra och eleverna kräver också olika lång tid. Min strategi har varit att försöka att hålla mig lugn och tala med eleverna enskilt vid behov. Lägga mycket tid på raster och lunch för att lära känna eleverna och försöka förstå hur de vill bli bemötta.

Under de lektioner som jag har hållit i själv har jag noterat att det inte är de eleverna som brukar ta ut svängarna som ställt till med problem utan snarare de elever som vanligtvis sköter sig bra. Jag har två tänkbara förklaringar till detta. Den ena är att jag lagt ner mer tid på att lära känna de mer livliga eleverna. Detta både på grund av att det har behövts mer samtal med dem men även för att jag nog insåg att de förmodligen skulle kunna komma att vålla mig besvär. Den andra förklaringen är att de eleverna som vanligtvis sköter sig kan ha ett behov av att få leva av sig lite och att de därför passar på när ordinarie lärare inte är där. Fullt förståeligt och även om jag tyckte att det kunde bli jobbigt under mina lektioner hade jag svårt att bli arg på dem. Jag är helt övertygad om att om jag får tillräckligt med tid med eleverna kommer jag att kunna bygga upp det relationskapital som jag anser är nödvändigt att ha för att med fast hand styra en hel klass.

En annan sak jag funderat mycket över är personkemin mellan elev och lärare och hur viktig den är. Jag har noterat att samma elev kan prestera oerhört annorlunda beroende på vilken lärare den arbetar med. Jag är inte riktigt säker på hur man ska hantera detta eftersom allt för stor valfrihet och flexibilitet ställer orimliga krav på skolornas organisation. Detta är ändå något som jag kommer fortsätta fundera över under kommande praktikperioder.

Vad gäller det rent didaktiska har jag varit lite bekymrad över det stora avstånden i olika elevers kunskapsnivå. Jag har funderat mycket över hur man utformar uppgifter som tillgodoser allas nivå. Samtal med mina LLU-er har handlat mycket om att ha en grund som alla rimligtvis kan nå och även ytterligare nivåer som inspirerar de starkaste eleverna. Det låter lite knepigt tycker jag. Jag har bra koll på att man skall känna till elevernas förkunskaper och att förankra uppgifterna i dem samt försöka hitta kopplingar till elevernas vardag. Jag tror mig även kunna utforma uppgifter som gör detta och som kan utmana dem till vidare förståelse men att hitta uppgifter som stimulerar alla verkar svårare tycker jag. Även denna fråga tänker jag bära med mig och fundera på ytterligare under kommande såväl kurser som praktikperioder.

Hur viktigt det är med en tydlig struktur och att eleverna får tydlig och återkommande information om vad som kommer att hända och vad som förväntas av dem är också något som blivit klart synligt under VFUn. Jag tror att nästan alla elever är i behov av detta. Det gäller allt ifrån vilka krav som ställs på dem enligt läroplan till vad som kommer att ske under nästa lektion och de närmaste dagarna. Tavlan är bra att använda sig av för att informera.

Det är även viktigt att alltid ha någon bra uppgift i bakfickan som man kan plocka fram när det av någon anledning inte blir som man har tänkt sig. Man skall ha flera tänkbara lektionslösningar och vara flexibel. Det händer ständigt saker i skolan och i klassen som kan göra att man är tvungen att tänka om och det är bra om man är så förberedd som man kan vara på det.

Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd med min första praktikperiod. Allt har verkligen fungerat bra och jag har fått de förutsättningar som jag behöver för att ta mina första stapplande steg emot läraryrket.

torsdag 30 januari 2014

Reflektioner efter lektion med läsförståelsefokus

Tycker att lektionen i helhet fungerade ganska bra. Jag var lite spänd innan eftersom jag under gårdagen oförberedd fick hoppa in och leda en lektion, vilken havererade fullständigt. Jag var nervös inledningsvis när jag läste för klassen men efter en stund släppte det. Jag fick med mig klassen bra under läsningen av novellen och samtliga hade efter läsningen hittat ord som de inte förstod och som de var nyfikna på. Det blev ett ganska långt och i min mening givande samtal om de olika orden och begreppens innebörd. Jag blev däremot något förvånad när vi efter andra läsningen skulle diskutera budskapet. Jag trodde att eleverna skulle ha lättare att greppa budskapet än det visade sig att de hade. Jag fick fyra eller fem något tveksamma förslag innan en klartänkt elev slutligen satte huvudet på spiken. En möjlig anledningen till detta kan vara att det först är på sista raden och endast med fiskarens slutkommentar som budskapet synliggörs.

Eleverna hade förvånande nog lättare att hitta budskapet i Timbuktus låttext. Samtalen kring låtens svåra ord och begrepp blev däremot lite tunnare här och kanske blev det lite kaka på kaka. De fick i alla fall igång samtalen om budskapet i samtliga grupper, något som var mycket glädjande.

Min LLU poängterade efteråt att jag hade lite bråttom när jag introducerade texterna och detta är något som jag tar med mig till nästa gång. Vi samtalade lite om olika frågor jag kunde ha ställt om deras erfarenheter av såväl noveller som låttexter för att ytterligare koppla uppgifterna till deras vardag. Detta blev en riktig aha-upplevelse och blir helt klart något som jag tar med mig till nästa gång.

onsdag 29 januari 2014

Förberedelse inför lektion med fokus på skrivutveckling

Eleverna i min klass är just nu inne i ett större skrivprojekt. De skriver berättelser i syfte att förmedla ett budskap. Under min lektion tänker jag använda mig av det. Under läsförståelselektionen ska de arbeta med bland annat låttexter. Jag tänker under denna lektion låta eleverna skriva egna låttexter i grupp, även här med tanken att de ska förmedla ett budskap. Eftersom vi dagen innan har studerat och diskuterat Timbuktus text till låten Alla vill till himmelen är min förhoppning att elever ska ha förutsättningar att lyckas. Jag tänker innan de startar återigen poängtera att låttexter får vara ganska luddiga och att det inte finns några regler för hur de ska se ut. Vi diskuterar även att budskapet kan vara klart uttryckt eller lite mer diffust. Jag tänker ge dem några förslag på melodier men samtidigt ge dem möjligheten att fritt välja någon de tycker passar. Jag tänker inte ställa krav på att texten rimmar men ber dem tänka på att stavelserna ska passa in i takten.

Tanken är att de jobbar i sina grupper under halva lektionen (ca 30 min) för att sedan redovisa sina låtar för resten av klassen under sista halvan. De som inte vill framföra sina låtar live får möjligheten att spela in dem på sina i-pads så tittar vi på dem på projektorn istället.

Jag är lite spänd inför denna lektionen eftersom jag inte riktigt vet hur mycket de vågar inför varandra. Min llu gillar idèn och tror att det kommer gå bra. Detta blir en av de sista lektionerna innan helgen och min förhoppning är att eleverna ska vara vid gott och lekfullt humör och se uppgiften som en rolig utmaning.

tisdag 28 januari 2014

Förberedelse inför lektion med fokus på läsförståelse.

I min VFU-klass är de mitt uppe i ett större skrivprojekt med syfte att skriva egna berättelser med tydliga budskap. Med tanke på detta tänker jag under min lektion tillsammans med eleverna studera olika texter och samtala om budskapet. Texterna som jag har valt ut är Turisten och fiskaren av Heinrich Böll och låttexten Alla vill till himmelen av Timbuktu. Jag tänker inleda med Bölls novell som jag har valt en förkortad version av vilket jag tänker berätta för mina elever. Jag tänker förklara att den i och med att den är förkortad kan vara lite svår att förstå. Jag tänker tala om att den är skriven för många år sedan och att det därför finns ord i den som eleverna förmodligen inte känner till. Jag ber därför om elevernas hjälp att medan jag läser den första gången hjälpa mig att hitta de ord och meningar som är eller kan vara svåra. De ska stryka under dem för att vi, efter att jag har läst klart, ska diskutera dem i helklass. Vi ska inte diskutera budskapet inledningsvis utan endast de svåra orden och formuleringarna. När vi har gjort det tänker jag låta eleverna läsa ett stycke var av texten i helklass. Efter det diskuterar vi budskapet. Budskapet i Bölls novell är ju ganska tydligt och min förhoppning är att alla elever ska kunna förstå det och därmed få en klar bild av vad ett budskap är.

Jag hoppas att min metod ska leda till att eleverna känner sig trygga att belysa de delar av texten de inte förstår. Jag försöker enligt "Questioning the author" att lägga ansvaret för det svårtydda hos text och författare i förhoppning om att eleverna ska våga tala om det de inte förstår.

Efter att vi diskuterat budskapet i Turisten och fiskaren tänkte jag ha en diskussion med eleverna rörande budskap i texter. Mina frågor ska få dem att tänka efter om det finns budskap i alla texter eller om de är vanligare i vissa sorters texter. Tanken är här att samtalet leds i på låttexter och få dem att reflektera över att det finns en textförfattare bakom alla låtar och att det i många fall finns något som författaren vill förmedla. Jag tänker även här diskutera det faktum att tolkningsutrymmet vid såväl låttexter som dikter är mycket stort. En låttext kan betyda en sak för någon och något helt annat för någon annan. Min tanke är att de ska känna att de inte kan göra fel när de sedan försöker tolka Timbuktus låttext.

Jag tänkte mig sedan ett likadant tillvägagångsett med låttexten som vi gjorde med novellen. Jag delar ut texten och spelar sedan upp låten för dem. Jag tänker sedan låta dem sitta i grupper om fem och diskutera texten. Först i syfte att hitta svåra ord och formuleringar. Vi diskuterar sedan de ord och formuleringar som grupperna hade svårt att förstå i helklass. Sedan får eleverna lyssna på låten en gång till. Denna gång i syfte att hitta budskap i texten. Jag tänker inför denna fas än en gång poängtera att man inte kan göra fel och att en låttext kan ha många budskap. Sedan diskuterar de kort budskapet i sina grupper för att avsltningsvis förmedla dem gruppvis till övriga klassen.

Tanken med min lektion är att spinna vidare på budskapstemat och att få eleverna att reflektera över låttexter. Musik är något som alltid finns runt oss och jag tror att det kan vara bra för alla att kritiskt reflektera över vad musiken egentligen försöker säga oss.

Kommunikation med elever och lärare.

På min skola är det tre lärare som delar ansvaret för två klasser. Jag följer den ena klassens schema och får på så sätt studera hur eleverna uppför sig vid olika lektioner och med olika lärare. Vad man slås av är hur olika eleverna fungerar med olika lärare. Vissa elever presterar nästan ingenting på vissa lektioner medan de kan vara hur duktiga som helst på andra. Detta betyder inte att det på skolan finns bättre och sämre lärare utan helt enkelt att personkemin mellan elever och lärare är mycket viktigare än vad jag trodde. Alla lärare har lite olika tillvägagångssätt och det är helt enkelt så att det tilltalar olika elever på olika sätt. Vikten med en flexibel skola och möjligheten att byta klasser och lärare blir här jättetydlig. Min egen kommunikation med eleverna fungerar bra. Jag har haft en mycket mjuk och försiktig framtoning inledningsvis vilket jag tror är till en fördel. Jag har dock stor nytta av att jag sällan är ensam med eleverna och jag märker att jag vid de tillfällen som jag är det börjar de testa mig vilket leder till att min ton skärps. Det skall bli mycket spännande att se hur de agerar på de lektioner som jag senare ska hålla i. Hittills har jag bara fått göra kortare tillfälliga inhopp på egen hand.
Kommunikationen med lärarna är mycket intressant och givande. Hittills har det rört sig mycket om hur den nya läroplanen och betygssystemet ska utformas i praktiken och hur man konkret drar ner på dokumentationen. Kränkningar och gruppdynamiken är också något som diskuteras flitigt. Didaktiska frågor och lärandeteorier diskuteras mindre. Min misstanke är att de redan har avhandlat detta sinsemellan och vet var de har varandra. De har alltid bra svar på mina frågor.

Så jobbar skolan med IKT.

Alla mellanstadieelever har var sin i-pad som de använder med lite blandad flit. Vissa gör allt som går att göras på i-paden medan andra tycks föredra gammalt hederligt penna och papper. Lärarna låter eleverna välja själva i den mån det går men vissa uppgifter ber de att få inlämnade på sin mejl. På detta sätt försäkrar de sig om att alla använder sin i-pad åtminstone ibland. Eleverna har även fått lära sig en del användbara appar. Poplet som är ett program där eleverna på ett enkelt sätt kan göra egna tankekartor och keynote som är en förenklad variant av Powerpoint är två exempel. Vidare ligger ett filmprojekt med manusskrivande och filmning på i-paden i pipeline och på engelskan har en blogg upprättats i samarbete med en amerikansk lågstadieklass.

onsdag 22 januari 2014

Mitt första deltagande

Redan under den andra lektionen fick jag göra mitt första ingripande som praktikant. Det var läxförhör i religion och de som hade varit sjuka under föregående lektion skulle istället för att förhöras tillskansa sig den information som de hade missat. Jag fick ta hand om gruppen som bestod av fem elever och vi skulle titta på två filmer om hinduism och sedan samtala om dem. Själva filmvisningen gick bra även om jag hade lite problem med datorn, som var en mac. Själva frågeställningen efteråt däremot var betydligt knepigare. Jag är ingen expert på hinduism och försökte skriva ner frågor under filmvisningen samtidigt som jag ibland fick uppmuntra eleverna att  följa med i filmen. Det jag tyckte var svårt med själva frågorna var att hitta de formuleringar som väckte elevernas tankar. Mina frågor blev tyvärr mest faktafrågor som eleverna kunde besvara med enstaka ord och utan någon vidare eftertanke. Det var också lite läskigt när jag kände att mina frågor var slut och eleverna så smått började diskutera andra saker. Mot slutet av lektionen kom min LLUare in och jag märkte en stor skillnad när eleverna fick svara på hennes frågor. Hon hittade bättre de sorters öppna frågor som engagerade eleverna och tvingade dem till reflekterande svar. Något att träna på alltså men jag försöker att inte vara för hård mot mig själv eftersom jag var helt oförberedd och inte insatt i materialet.